Syfte: Syftet är att jämföra fristående och institutionella aktieanalytikers förmåga, via sina köp- och säljråd, att analysera företagens aktier. Det underordnade syftet är att undersöka om andelen säljråd skiljer sig åt mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Metod: Vi använder en kvantitativ forskningsmetod för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i träffsäkerheten mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Vid analysen av vårt insamlade datamaterial, använder vi oss av en deduktiv ansats där vi med hjälp av tidigare teorier dra slutsatser kring jämförelsen mellan våra utvalda analytiker. Teoretiska perspektiv: De teorier, som är relevanta för vår studie, behandlar den effektiva marknadshypotesen, informations-assymmetri och aktievärdering.

Bakgrund: Affärspressen publicerar dagligen rekommendationer och riktkurser från aktieanalytiker och dess analyser kan anses ligga till grund för investeringsbeslut hos såväl privata som institutionella investerare. Aktieanalytikers förmåga att prognostisera aktiekurser är ett outforskat område med endast ett fåtal publicerade studier på variabeln riktkurs. Tidigare studier fokuserar på att utvärdera träffsäkerheten i prognoserna men få av dessa bidrar till förståelse kring vad som påverkar prognosfelens storlek.Syfte: Syftet med studien är att analysera aktieanalytikers förmåga att prognostisera framtida aktiekurser.Genomförande: Studiens deduktiva ansats gör att resultat från tidigare studier ligger till grund för formulering av forskningsfrågor och utformning av tänkbara påverkansfaktorer för träffsäkerhet. Träffsäkerheten i riktkurserna analyseras via regressionsanalys där det absoluta prognosfelet är beroende variabel medan de formulerade påverkansfaktorerna är förklarande variabler. Vidare studeras en eventuell närvaro av överoptimism i prognoserna genom att undersöka fördelningen av det relativa prognosfelet via T-test.Resultat: Aktieanalytikers riktkurser påverkas av flertalet faktorer, där ett bolags storlek och beta uppvisar tydligast samband med träffsäkerheten.

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

På senare år har intresset från privatpersoner att spara i aktier ökat rejält. I takt med det växande intresset har även rekommendationerna från aktieanalytikerna tilltagit. Finns det som aktiesparande individ egentligen några skäl att lyssna på och följa dessa rekommendationer? Syftet med denna uppsats har varit att närmare studera utfallet av 90 rekommendationer från tre aktieanalytiker. Tidigare studier inom området har visat att det sällan är ekonomiskt lönsamt att följa dessa råd.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Sedan början av 1990-talet har både antalet VD-byten och andelen institutionellt ägande konstant ökat. Tidigare studier visar på att ägarstrukturen i bolag påverkar frekvensen varmed VD:ar byts ut. Däremot har det inte genomförts någon svensk studie avseende sambandet mellan VD-byten och institutionella ägare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida institutionella ägare i svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2001 till 2009 påverkar VD-byten. För att besvara syftet har en kvantitativ metod valts.

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Hur kan då domstolen påverka den institutionella balansen? Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur domstolen kan påverka den institutionella balansen och identifiera och diskutera eventuella problemområden relaterat till detta, samt se om det går att förklara domstolens handlande med hjälp av mina valda teorier.Den institutionella balansen, tanken om att en institution inte ska inkräkta på en annans av fördragen tilldelade maktområde, ska övervakas av EG-domstolen. I och med att domstolen samtidigt har tolkningsrätt i förhållande till fördragen innebär detta att den samtidigt kan övervaka och förändra balansen i de situationer där den finner den vara ojämn eller på annat sätt felaktig. Genom att titta på fem domar mellan 1980 och 1997 har jag fastställt några av de förändringar domstolen har gjort i förhållandet mellan institutionerna. Med hjälp av en kombination av neofunktionalism och integration through law-teori har jag sedan kunnat beskriva hur domstolen har kunnat agera så aktivistiskt som den i vissa fall har gjort, samt identifiera några problemområden som kan uppstå i sammanhanget..

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Uppsatsen undersöker vilka strategier som använts för att överföra egennamn, institutionella termer och kulturspecifika termer till arabiska i översättningen av Migrationsverkets informationsmaterial. De val av översättningsstrategier som gjorts utvärderas utifrån ideal om myndighetstexters begriplighet. Medan texterna överlag tycks vara skrivna på ett tydligt och förklarande sätt så finns det en onödig inkonsekvens i hur termer överförs, vilket kan skapa förvirring hos läsaren. Uppsatsen diskuterar vilka val av översättningsstrategier som kan vara rimliga i olika situationer..

Detta är en kandidatuppsats vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholm Universitet. Uppsatsen behandlar hur olika institutioner som är stora ägare i svenska börsbolag förhåller sig till incitamentsprogram. Detta är ett intressant ämne att behandla då incitamentsprogram länge har varit ett hett debatterat ämne där stor vetenskaplig skepticism har riktats mot incitamentsprogram som mervärdeskapande verktyg för företagen. För att uppnå syftet att få ökad kunskap samt se hur institutionella ägare förhåller sig till incitamentsprogram har vi valt att genomföra en kvalitativ analys av text och dokument. Främst har materialet samlats in från de olika institutionella ägarnas egna PM om ägarstyrning.

Aktieanalytiker från ett flertal analyshus utfärdar flera gånger i månaden aktieanalyser där deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskådlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gällande det analyserade företagets resultat- och balansräkning samt kassaflöden vilka används som utgångspunkt för att sedan värdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten på det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de värderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill säga; det verkliga värdet på parametrarna överträffar analytikernas prognoser. Detta resultat går tvärtemot ett antal tidigare studier från USA och Storbritannien. Vidare hittas något förvånande inga samband mellan mängden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.